Har raderat allt gammalt. Är ihop med en ny kille, en så jävla mycket bättre.
Jag såg honom första dagen på iv första året jag gick. Han satt med Alex vid en bänk och pratade, redan då föll jag lite för honom. Vi pratade dock aldrig riktigt personligen, det var mest när vi var runt Jennifer då man fick höra antingen han eller mig prata - Men aldrig med varandra. Enda gången jag privat fick prata med honom var när vi var på väg mot busstationen och mästaren på att flörta som jag är var det sista jag sa "Vi borde ta en te ihop någon gång! ". Han flinade dumt och sa något som fick mig att känna mig som den dummaste i världen.
Sen nu har det gått 3 år, vi båda har gått igenom skit och fick kontakt igen. Trodde aldrig det skulle gå så fort att bli förälskad, ännu mindre att han skulle känna samma sak. Firade min 19års dag med honom och har varit full. Jag tar inte hans "Jag kommer älska/vara där för evigt" så seriöst då jag är så van att bli lämnad. Men förhoppningsvis håller vi i flera år så jag kan öppna mig helt.
Det känns sjukt underbart med honom och jag vill ha honom som min för resten av mitt liv. Jag älskar Jens och han älskar mig, låt inget förstöra vår kärlek.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar